pluppi

Måste bara skriva av mig lite angående igår.

När jag, Ida och hennes lillasyster Emma var ute och gick med hundarna så var det en man med sin hund som gick bakom oss. Ganska långt bak faktiskt. Tydligen så hade han den hunden lös, för jag hörde hur han ropade åt den, men den lyssnade inte för fem öre! Jahapp tänkte jag, hur ska det här gå?

Hunden (vilket var en gråhund) kommer framspringandes till Mig, Ebba och vagnen och jag får ju såklart panik som vanligt. Så jag fortsätter bara att gå framåt och höll upp Ebba i luften så hon stog på bakbenen så hon inte skulle få för sig att göra nå dumt. Ebba låter som ett monster och vill ta sig ur kopplet och gråhunden morrar. Mitt humör var inte på topp just för tillfället, så jag skriker till gubben: (som förövrigt inte verkade brydd, han lunkade på i sin egen takt och ropade på sin hund som absolut inte lyssnade) "Kan du komma och ta fast din hundjävel?!!". Tror ni han brydde sig om vad jag sa? Neeeej.

Sen gick gråhunden vidare till Ida och Akela. Dom stog och inspekterade varandra och lite morr kom det väl fram.

Nåväl.. Det jag vill komma fram till är att: För det första så kan han ju för fan ha mage att be om ursäkt!! Och för det andra så ska man inte ha sin hund lös om den inte lyssnar överhuvudtaget. Så fort ägaren kom fram till sin hund så sprang den iväg. Jag blir så irriterad!

Såja. Då har jag fått skriva av mig lite. Hejdå! :)